Är vi sådana vi människor?

Storyn är att en taxichafför lämnar tillbaka en förmögenhet till kunden som glömt sin väska i taxin.

Dagens fråga (2005-11-19) på Aftonbladet är Vad skulle du göra om du hittade en förmögenhet? Just nu har 26179 personer svarat. 47,7% har svarat: Behålla allt. 41,5% har svarat: Lämna in allt till polisen. Sedan finns ett mellansvar också, som resten valt.

Hur är vi? Nä slutsurfat på Aftonbladet för ikväll.

Tant-lågvattenmärke

Detta tycker jag är otroligt korkat. För mig verkar denna Camilla vara fullständigt normal. Varför inte äta? Varför denna jämförelse med en 20-åring för tjugo år sedan? Vad har det med saken att göra?

Nä nu slutar jag surfa på Aftonbbladet, för ikväll i alla fall.

Mat äter vi

På Aftonbladet står det att läsa om att ett lamm dödas för att vi ska äta. Så är det och har alltid varit. Jag tycker om mat (även kött och fisk). Självklart kommer det någonstans ifrån.

Alla äter halvfabrikat, hambugare, kycklingklubbor. Det kommer någonstans ifrån. Köp istället till exempel en hel kyckling och gör maten från början med inkråm och allt. Kotletten eller laxkotletten vi köper, köp en hel fisk eller kotlettrad eller annat kött, mal köttet själv, koka fond. Det är samma sak som det vi köper färdigt. Lite jobbigare bara.

Slakten finns bakom hur vi än gör. Så är det. Med ursprung från landet tycker jag som nuvarande stadsbo inte att det är något konstigt med det. Att barnen får veta vad vi äter är bara bra, jag tror inte barnen blir så chockade.

Långpromenad till skogskyrkogården

Idag gick jag till Skogskyrkogården och tände ett ljus. Tänkte på mamma och pappa som är begravda på annan plats. Läste igår i DN om varför vi går till kyrkogården.

Min mamma sa alltid "kommer du hem till allhelgona". Vår pappa var död och mormor och morfar också. 1988 oh 1989 och 1990 kände jag mig "tvungen" att åka hem till allhelgona. Hem är norrut och Finland, åkte till henne. Efter ett par år, nej jag åkte inte hem just den helgen. Men hon berättade på telefon vad hon gjorde på allhelgona, ljus och gudtjänst. Och jag förstod aldrig vad som var så viktigt för henne med allhelgona.

Hösten 1998 (exakt 21 oktober) dog min mamma. Hastigt, oväntat. Hon begravdes på allhelgonasöndagen. Före begravningen gick jag på gudstjänsten där de läste upp namnen på de som dött under året (det brukade hon tala om). Min mammas namn lästes inte upp. Jag hade fått brev från församlingen att de skulle minnas henne. Nej tänkte jag, kanske nästa år. Nästa år åkte jag till kyrkan igen. Tog en veckas semester för det. Nej,inte min mammas namn läste de upp då heller.(Efter att min syster påpekat detta gjorde de det nästa söndag, hon och min faster gick för att höra). Jag blev ledsen, riktigt ledsen. Varför var denna kyrkans nya tradition så viktig för mig? Jo för att den var viktig för min mamma.

Därför blev det en långpromenad till Skogskyrkogården idag.

Qigongen går inget bra

Efter några veckor gick jag på friskvårdssatsningen på jobbet igen. Förkylning och lock på öronen, och eftersom jag inte hört något på tre veckor hörde jag naturligtvis inte instruktionerna igår. Inte så noga tänkte jag. Jag tar inte det så allvarligt. Men avslöjad direkt. "Du har inte gjort den här övningen förut". Jag pekade på öronen och flyttade längst fram av alla för att höra. Hörde inget(och ibland har ledaren ryggen vänd mot oss) så det blev som det blir ändå. Skönt tyckte jag som inte tar det så allvarligt.

Jag gillar övningarna i början med att mjuka upp leder. Får lite sjuka knän och ryggen, det tar jag som ett tecken att det är nyttigt för mig. Ska nog fortsätta, fast det onda säkert beror på att jag gör övningarna som jag gör.

Ska i alla fall i år hänga på friskvården. Fast egentligen tycker jag som detta om detta.

Sjuk förkyld sjuk feber osv osv

Jag har aldrig feber. Jag är aldrig sjuk. Men nu vid 43 års ålder har det hänt. Igår försökte jag gå upp. Duschade och packade väskan för att åka på verksamhetsplanering med jobbet. Tänkte att två magnecyl kanske, mycket kanske, hjälper. Men men det gick inte. Ett snabbt beslut. Tillbaka hem och sov.

Distant relatives - eftermiddag med en CIA-agent?

Igår träffade jag en syssling från USA som jag inte kände till (min mamma kunde ha berättar om hon levat!). Han kom igår från Finland där han varit för första gången på besök och sett det som finns kvar av bondgården/torpet (och det är bara skog och gräs kan jag berätta) där hans morfar och min mormor föddes.

Jag tog ledigt från jobbet på eftermiddagen och vi var på Vasamuseet, åt lunch och gick på Skansen. Hans fru som är från Venezuela var också med (alla diplomater han känner är gifta med utlänningar, det var ett naturligt urval sa han). Min småkusin är diplomat och de senaste tio åren har han jobbat på ambassader i olika länder i Afrika. Vilka länder han jobbat i före det hann jag inte fråga.

Han ville absolut ha foto av när vi åt köttbullar med lingon. Och det här som hans föräldrar åt som barnen alltid kallade "hard tuck". Knäckebröd översatte jag när han ville veta vad det hette. Han sa att "all four" är svenska, hans farmor och farfar var från Sverige men deras ursprung känner han inte till. Mormor och morfar från Finland var också "Swedish speaking" påpekade han. Det gillar jag att han kände till.

Bilprovningen - och det gick bra

I morse var jag till årets kontrollbesiktning med min bil. "Det här gick bra" sa han. Och glad blev jag eftersom min bil är från 1995. Allt kan ju hända med lambda o allt som står på protokollet. Tror jag.

I går kväll höll jag på att byta ett torkarblad någon slitit bort från bilen. Det händer sådant hela tiden i min förort. Jävla ungar! (När jag var barn ritade jag kanske någon gång på något uthus eller fähus.....).

Bra i alla fall att jag lyckades komma ihåg hur man gör med dem (torkarbladen alltså) till sist. Skulle ha varit pinsamt på bilprovningen annars.

I morgon ska jag träffa en okänd släkting från USA.

Klippa håret på arbetstid - lyxproblem

Idag var jag till frissan på en väldigt låååång lunch. Att klippa och tona tar länge, och det går bara att göra på arbetstid. Vad dåligt samvete jag får ändå, boka upp upptagen i jobbkalendern och "nej den tiden kan jag inte boka om" när någon vill lägga in ett möte i outlooken. Är det accepterat att göra så? Känns inte bra även om vi ibland jobbar sent utan att ha schemalagda arbetstider. Förra chefen sa: kom och gå när du vill bara du gör ditt jobb. Vad gäller nu när jag tillhör en annan grupp (glatt chefslös tills vidare)? Tänkte på det när jag läste detta om nyanställda idag.
Lyxproblem på jobbet! Jag har ett ganska fritt kontorsjobb ändå, trots att vissa datum/deadlines är orubbeliga. Projekt är ganska bra att jobba i, kommer att tänka på Bonjour parnasse som jag läste om för ett ganska långt tag sedan. Bäst där tyckte jag om följande: var alltid hövlig mot konsulter och vikarier, för de är de enda som jobbar. Egentligen.

Qigong friskvård på jobbet

Har idag slagit rekord. Var på denna termins friskvårdssatsning för andra gången idag. Rekord.... För tre år sedan gick jag bara en gång. Jag blev yr (som gick över när jag åt lunch) och fick träningsvärk. Får man träningsvärk av qigong är man klen.