I tretton år blankvägrade jag att flyga. Kunde inte ens se mig själv gå in i ett flygplan. Orsaken till rädslan var inte någon incident när jag flygit utan att jag bara varit så rädd då. Nästan tappat kontrollen.
Men en gammal dröm fanns att åka till ett ställe.
Så här gjorde jag för att våga flyga igen:
Läste om flygrädsla. Köpte videofilm från flygtorget om flygrädsla. Surfade på arlanda för att se flygplan. Köpte en flygbiljett till Åbo för att flyga i 25 minuter med Blue1.
Ångesten var total en vecka före. Suckar och djupandning dagen då jag skulle flyga. På jobbet sa chefen att nu får du ge dig iväg till Arlanda. Vid lunchen sade jobbarkompis "vad synd att du måste göra detta ensam".
Men ensam är vad jag måste göra sådant. Det sista jag ville var att ha någon med som jag måste prata med när jag skulle koncentrera mig på att flyga. Arlanda express ut, försökte läsa en bok för att inte tänka på flygandet (inte döden, utan att bli så rädd att jag tappade kontrollen).
Sedan flög jag till i tur och ordning: Vasa, Åbo igen, London, Helsingfors.
Och så sju månader efter första flygningen till Åbo landade jag där jag ville på juldagen 2005. Se bilden ovan.
Nu flyger jag hela tiden dit jag ska. Bara för att jag tycker det är roligt! Men inte så pk kanske med tanke på klimatet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar